Vattenliv!

Som sagt så har jag alltid varit fascinerad av vatten. Min bästa lekplats som barn var den lilla bäcken jag cyklade förbi på väg hem från skolan, där kunde jag stanna i timmar och rensa bort pinnar, löv och annat som jag tyckte störde den lilla porlande vattendraget. Tyvärr har jag själv aldrig haft en tomt som lämpat sig för att anlägga en bäck så istället har det fått bli varierande dammar. I den här minimala trädgården har jag skalat ned det till ett stort metallkärl, från en helt vanligt blomsterbutik, sten från en byggfirma, en spillbit dammduk som jag tiggt till mig, några perenner samt en solcellsdriven minifontän som jag skickat efter på nätet.

Det var inte helt enkelt att balansera med vatten, sten och jord så att dammduken formade sig någorlunda som jag ville ha den, utan att spilla ut en massa jord i vattnet. Förmodligen hade det varit lättare om vi varit två, men det är jag ju inte och dessutom ganska envis så till slut kom jag på hur jag skulle lösa de hela.

Mycket vatten går det åt ändå, trots att kärlet inte är speciellt djupt, och dessutom halvfullt med dekorationssten och så en plantering därtill. Jag fick fylla på med lie vatten i taget – så mycket att det höll emot dammduken med dess innehåll, men inte så mycket så att det lyfte upp duken och tippade ut jorden.

Fyller på med mer vatten, planterar växter, förankrar duken genom att vika den uppåt och in under kärlet. De hade förmodligen gått att lösa på något snyggare sätt men jag gillar också enkla lösningar. Ned med den lilla fjantänen och så är det bara att sätta sig och invänta alla de där underbara soliga dagarna i trädgården!